Skola som ord i förändring

Har gått och funderat på begreppet skola idag. Läste ett blogginlägg på #Skolvåren – O school, school, wherefore art thou school? – där själva ordet skola ifrågasätts. Är det alltför nedtyngt av traditioner och föreställningar för att hänga med i förändringens vindar? Behöver vi ett nytt begrepp?

Skolan i AtenJag blev nyfiken på själva ursprunget och googlade mig fram till Fråga Biblioteket (nuförtiden Bibblan svarar) som berättar att ordet härstammar från grekiska och betyder vila och fritid. Att syssla med utveckling och självförverkligande var något man gjorde om man hade möjlighet att låta bli att kroppsarbeta. Ledigheten handlade om att vara fri ifrån kroppsligt arbete vilket höll en kvar i ett mindre lyckligt liv. I skolan kunde man ägna sig åt att utveckla intellektuella sidor hos sig själv vilket skulle leda till självständighet och lycka.

När jag idag berättar om den ursprungliga betydelsen av ordet skola för åttaåringen här hemma utbrister han: – Va? Fritid? Det är ju precis tvärtom! Ja, innebörden och associationen av begreppet har förändrats under tidens gång och idag är det även förknippat med stress och många unga mår dåligt av de krav som ställs. Hur många elver upplever skolan som en plats för självförverkligande idag?

Ändå – jag tycker om ord som har en historia. En historia som kan berätta om hur vi tänkt under olika perioder. Det säger något om oss människor och vi kan lära oss av att följa stigen både bakåt och framåt. Jag tycker om betydelsen av det gamla grekiska ordet för skola. Det är värt att ha kvar som något att sträva efter. Att hitta tillbaka till en skola där eleverna upplever frihet och ledighet. En plattform som ger dem vingar för att kunna förflytta sig från en utgångspunkt till en annan, en möjlighet att kunna byta ut sin horisont mot en ny och ljusare. Innebörden av ordet skola har förändrats många gånger och kan göra det igen. Jag tror att att förankringen i ett gammalt begrepp gör förändringen mer stabil och begriplig. Vi behöver fästa det nya vid förståelse vi redan äger.

Jag röstar för att behålla.

Annonser

Kommunikation i skolan

Ett exempel på min Twitter häromdagen som jag gärna tar med mig hit och utvecklar vidare:

Som i alla relationer och samarbeten är grunden en väl fungerande kommunikation. Idén om skolan är ju ren kommunikation i pedagogiska former. Skolor är idag stora organisationer, inte bara personalen som arbetar inom dess väggar, utan också elever och föräldrar ska samverka för att nå skolans mål. Vi behöver människor som är duktiga på kommunikation.

Min erfarenhet är att de allra flesta fall av problem mellan pedagoger/skolledare och föräldrar bottnar i en bristande kommunikation, internt eller externt. Ibland handlar det om information som helt enkelt inte nått fram och ibland om att budskapet inte landat rätt av en eller annan orsak. Ibland handlar det om att kommunikationen blir mer av slaget information än dialog, fast det borde vara tvärtom. Inte så konstigt alls, med tanke på den arbets- och livssituation som pedagoger, rektorer, elever och föräldrar i dag befinner sig i.

När jag drömmer om kommunikatörer i skolan ser jag framför mig människor som förstår och har kunskap om kommunikation inom och mellan organisationer. Deras huvuduppgift är att tänka kring och skapa ett positivt kommunikationsklimat – mentalt och fysiskt. Det är inte något de också ska göra, utöver tusen andra uppgifter, utan det är deras huvudsakliga ansvarsområde. Jag tänker mig att de sysslar med till exempel detta:

  • Kartlägga situation och behov hos alla delaktiga parter i skolans nätverk
  • Skapa en kommunikationsstruktur med rutiner och kanaler
  • Bygga upp forum och förutsättningar för dialog och samverkan
  • Berika värdegrundsarbete och kulturbygge med kunskaper om kommunikation
  • Bistå t ex pedagoger, skolledare eller föräldraråd i kommunikationsfrågor
  • Stå för kontinuerlig utvärdering och utveckling av kommunikationsarbetet
  • Göra praktiskt arbete i skolans kommunikationskanaler: webbsida, nyhetsbrev, intranät, veckobrev, mötesprotokoll mm.

Bra information utformas inte i en hast om man verkligen vill att den ska ha någon effekt. Det krävs kunskap och insikter om både avsändare och mottagare för att formulera sig på rätt sätt, och det krävs tajming och rätt slags kanaler för att nå fram med sitt budskap. Inte heller dialog och samverkan kan skötas med vänsterhanden om man menar allvar. Man behöver ta sig tid att utveckla och förfina metoder och forum och för att skapa gemensamma begrepp som utgångspunkt.

Jag är övertygad om att en satsning, både i tid och pengar, på kommunikation i skolan, internt och externt, skulle betala sig riktigt bra i längden. Många timmar som läggs på att svara på frågor, påminna, reda ut missförstånd och lösa konflikter skulle frigöras för bättre ändamål. God kommunikation fungerar verkligen som ”relationsmyelin” mellan oss. Ju bättre vi kan bli på att kommunicera desto lättare når vi de mål vi har satt upp och vi mår bättre på vägen.